Möte
Vad definierar ett möte?
Snabba och diskreta möten då människor korsar samma rum men utan att ta tydlig kontakt med varandra.
Vad minns man ifrån dem? Hinner man uppfatta varandra?
Kan man kalla dessa snabba ögonkast på en annan människa för möten?
Genom konstnärligt undersökande vintern 2010 var de 4 artefakterna ett försök att komma frågorna närmare. Till de olika artefakterna har citat valts ut:
Artfakt nr1: Vemdär-spel
"För att ge ett exempel på vad jag menar, så tycker jag det verkar som att den forskning som bedrivs av en praktiker inom ramen för hans eller hennes egen praktik är av begränsat intresse. Denna forskning är också svåranvändbar för andra praktiker. Å andra sidan kan forskning som utifrån en sådan undersökning drar överförbara slutsatser, öka sannolikheten för att den även blir följdriktig och därmed meningsfullt vidareförmedlad och spridd till andra."
Art Monitor nr 1 2007, Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbetet (NKU) vid Konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet. sid. 88, rad 35-40
"Beskrivningen av omvärlden har nämligen inte alls att göra med omvärlden, den har att göra med oss.(Maturana:1991)"
Bakom ytan. Fyra dagar, FoU-rapport, Konstfack, Institutionen för bildpedagogik, 2003. sid. 39, kolumn 2, rad 3-5
Artefakt nr2: Bok
"Frågorna om tillgänglighet och tolkningsföreträde har börjat få utrymme. Kanske vågar man till och med påstå att poesin och upplevelsen börjat tillmätas vikt och status."
Helén Vigil, Alternativa Former för Kunskapsredovisning, 2006. sid.7, rad 3-4
"Här ser vi hur hjärnan i sitt tolkningsarbete utifrån några givna konstanter arbetar med ett helt spektrum av möjliga förståelser. Inom den samtida konstteorin brukar man i det fallet använda sig av ett begrepp som kommer från den franska filosofen Michel Foucault, epistéme. Det betyder att meningen eller betydelsen i bilden är avhängigt vem som betraktar bilden, betraktarens sociala eller etniska tillhörighet, genus eller kön, kulturella bakgrund, utbildning m m. Detta tillför ytterligare en socialantropologisk dimension till det komplexa problem som seendet representerar. Alla dessa möjligheter har till sist mycket lite med bilden att göra, betydelsen eller meningen skapas av minnet eller konstrueras av hjärnan. Bilderna uppstår i hjärnan via de höggradigt kodade impulserna som förmedlas av våra ögon."
Bakom ytan. Fyra dagar, FoU-rapport, Konstfack, Institutionen för bildpedagogik, 2003. sid. 34, kolumn 2, rad 1-16
Artefakt nr3: Docka
"Traditionellt sett är vetenskap tveklöst förenat med sanning. Forskningsresultat bör vara objektiva, kunna kontrolleras och beläggas- även om de verkliga möjligheterna för det är diskutabla. Men ett förhållningssätt som på allvar involverar och värderar 'sinnenas områden' (sensing cultures) och dess egenvärde borde kunna vara ytterligare ett viktigt område att studera, jämsides med exempelvis genusfrågor, postkolonialism, eller hållbar utveckling. Trots allt är det där, i våra sinnen, det börjar. Det är genom dem vi upplever och begripliggör vår omvärld. (Cox 2005)"
Helén Vigil, Alternativa Former för Kunskapsredovisning, 2006. sid.4, rad 5-11
"Ett sådant begrepp omöjliggör dock inte förändring eller fördömer alla "nya" eller "obekväma" sanningar som opassande- det betonar endast att varje sanningsanspråk måste utgå ifrån, ta hänsyn till, eller motsäga, bekräfta, utveckla, kritisera etcetera de alltid redan existerande sanningar och trosföreställningar inom domänen. Vilket i sin tur innebär att doxisk sanning aldrig kan vara absolut eller evig-sanning, liksom kunskap och fakta, är produkter av vårt mänskliga mätande, av vår produktion av doxa, och är därför alltid historiskt och socialt situerad och förändras därmed i tiden, hela tiden."
Art Monitor nr 1 2007, Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbetet (NKU) vid Konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet. sid. 88, rad 35-40
Artefakt nr4: Halsband
"Språket kan inte uttrycka allt. Det är svårt, om inte omöjligt att förklara för någon som inte kan cykla vad han eller hon måste göra för att bemästra denna praktik. Som Polanyi formulerade det "vi kan veta mer än det vi kan tala om"."
Art Monitor nr 1 2007, Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbetet (NKU) vid Konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet. sid. 92, rad 26-29
"Att vi inte alltid har ord för det vi är eller ser, att en stor del av våra upplevelser och sätt att vara är ordlösa, än en annan sak. Kunskap kan ändå visa sig i det vardagliga livet. Den kan gestaltas på olika sätt, även om den inte alltid går att uttrycka verbalt. Ett medvetet resonemang, en reflektion, bör alltså kunna uttryckas på andra sätt än det verbala."
Helén Vigil, Alternativa Former för Kunskapsredovisning, 2006. sid.21, rad 9-14
Snabba och diskreta möten då människor korsar samma rum men utan att ta tydlig kontakt med varandra.
Vad minns man ifrån dem? Hinner man uppfatta varandra?
Kan man kalla dessa snabba ögonkast på en annan människa för möten?
Genom konstnärligt undersökande vintern 2010 var de 4 artefakterna ett försök att komma frågorna närmare. Till de olika artefakterna har citat valts ut:
Artfakt nr1: Vemdär-spel
"För att ge ett exempel på vad jag menar, så tycker jag det verkar som att den forskning som bedrivs av en praktiker inom ramen för hans eller hennes egen praktik är av begränsat intresse. Denna forskning är också svåranvändbar för andra praktiker. Å andra sidan kan forskning som utifrån en sådan undersökning drar överförbara slutsatser, öka sannolikheten för att den även blir följdriktig och därmed meningsfullt vidareförmedlad och spridd till andra."
Art Monitor nr 1 2007, Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbetet (NKU) vid Konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet. sid. 88, rad 35-40
"Beskrivningen av omvärlden har nämligen inte alls att göra med omvärlden, den har att göra med oss.(Maturana:1991)"
Bakom ytan. Fyra dagar, FoU-rapport, Konstfack, Institutionen för bildpedagogik, 2003. sid. 39, kolumn 2, rad 3-5
Artefakt nr2: Bok
"Frågorna om tillgänglighet och tolkningsföreträde har börjat få utrymme. Kanske vågar man till och med påstå att poesin och upplevelsen börjat tillmätas vikt och status."
Helén Vigil, Alternativa Former för Kunskapsredovisning, 2006. sid.7, rad 3-4
"Här ser vi hur hjärnan i sitt tolkningsarbete utifrån några givna konstanter arbetar med ett helt spektrum av möjliga förståelser. Inom den samtida konstteorin brukar man i det fallet använda sig av ett begrepp som kommer från den franska filosofen Michel Foucault, epistéme. Det betyder att meningen eller betydelsen i bilden är avhängigt vem som betraktar bilden, betraktarens sociala eller etniska tillhörighet, genus eller kön, kulturella bakgrund, utbildning m m. Detta tillför ytterligare en socialantropologisk dimension till det komplexa problem som seendet representerar. Alla dessa möjligheter har till sist mycket lite med bilden att göra, betydelsen eller meningen skapas av minnet eller konstrueras av hjärnan. Bilderna uppstår i hjärnan via de höggradigt kodade impulserna som förmedlas av våra ögon."
Bakom ytan. Fyra dagar, FoU-rapport, Konstfack, Institutionen för bildpedagogik, 2003. sid. 34, kolumn 2, rad 1-16
Artefakt nr3: Docka
"Traditionellt sett är vetenskap tveklöst förenat med sanning. Forskningsresultat bör vara objektiva, kunna kontrolleras och beläggas- även om de verkliga möjligheterna för det är diskutabla. Men ett förhållningssätt som på allvar involverar och värderar 'sinnenas områden' (sensing cultures) och dess egenvärde borde kunna vara ytterligare ett viktigt område att studera, jämsides med exempelvis genusfrågor, postkolonialism, eller hållbar utveckling. Trots allt är det där, i våra sinnen, det börjar. Det är genom dem vi upplever och begripliggör vår omvärld. (Cox 2005)"
Helén Vigil, Alternativa Former för Kunskapsredovisning, 2006. sid.4, rad 5-11
"Ett sådant begrepp omöjliggör dock inte förändring eller fördömer alla "nya" eller "obekväma" sanningar som opassande- det betonar endast att varje sanningsanspråk måste utgå ifrån, ta hänsyn till, eller motsäga, bekräfta, utveckla, kritisera etcetera de alltid redan existerande sanningar och trosföreställningar inom domänen. Vilket i sin tur innebär att doxisk sanning aldrig kan vara absolut eller evig-sanning, liksom kunskap och fakta, är produkter av vårt mänskliga mätande, av vår produktion av doxa, och är därför alltid historiskt och socialt situerad och förändras därmed i tiden, hela tiden."
Art Monitor nr 1 2007, Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbetet (NKU) vid Konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet. sid. 88, rad 35-40
Artefakt nr4: Halsband
"Språket kan inte uttrycka allt. Det är svårt, om inte omöjligt att förklara för någon som inte kan cykla vad han eller hon måste göra för att bemästra denna praktik. Som Polanyi formulerade det "vi kan veta mer än det vi kan tala om"."
Art Monitor nr 1 2007, Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbetet (NKU) vid Konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet. sid. 92, rad 26-29
"Att vi inte alltid har ord för det vi är eller ser, att en stor del av våra upplevelser och sätt att vara är ordlösa, än en annan sak. Kunskap kan ändå visa sig i det vardagliga livet. Den kan gestaltas på olika sätt, även om den inte alltid går att uttrycka verbalt. Ett medvetet resonemang, en reflektion, bör alltså kunna uttryckas på andra sätt än det verbala."
Helén Vigil, Alternativa Former för Kunskapsredovisning, 2006. sid.21, rad 9-14
Copyright © 2012 Frida Johansson